fredag 3 oktober 2008

Peter, okäääääääj.

Idag hade vi den stora äran att få gå ner i nekropolen under S. Pietro i Vatikanen. Målet var inte basilikan eller Petrus grav i sig utan det faktum att nekropolen är den bäst bevarade romerska gravplatsen i Rom. Anledningen till det är att man fyllde ut sluttningen där gravplatsen låg med jordmassor för att uppföra Konstantins första Peterskyrka.
Besöket gav en riktigt bra inblick i hur romarna byggde sina arkitektoniskt intressanta nekropoler och det fanns väldigt fina lämningar av murar, fresker, mosaiker och sarkofager.

Det absolut allra bästa med besöket var dock att vi hade en komplett galen guide. Denna lilla italienska Donna, Laura, levererde den mest dramatiska guidade tur jag någonsin varit på. Det började i det första rummet i kryptan där vi snabbt gick förbi några sarkofager för "Theeeeese is justa ordinari vaaatican a-bishops; no importante". Sedan levererade hon en show av aldrig skådat slag med volymväxlingar, tempoförskjutningar, sjukt dålig engelska och katolsk propaganda. Höjdpunkten på turen (men inte för oss konststuderande - lite finare, lite bättre) var när vi kom fram till Petri grav: då fick vi gå fram en och en och titta på ett hål där någon hade satt en glödlampa så det lyste lite mystiskt orange. Laura, med lugn nästan viskande röst: "Arcceologica excevetiön, the glows from the left cames from the tom-b", mycket dramatik för ett hål i väggen. Efter det rundade vi hörnet och fick titta på benen av Petrus, eller som Laura var tvungen att säga: det som Vatikanen tror är Petrus ben för ingen har så klart ingen aning. De var väldigt fint placerade i plexiglaslådor i alla fall. Simon, vår Romexpert pallade inte riktigt trycket utan var tvungen att ifrågasätta Laura, det skulle han inte ha gjort för han fick sig en redig uppläxning i antik arkeologi trots att han är Fil. Dr. och Institutets forskarassistent.
På vägen ut smet vi in i kyrkan men hela Texas, halva Spanien och södra Tyskland var där inne så vi gick ut igen.
Som avslutning på denna första dag hemma hos Ratzinger & Co. kollade vi in fantastisk påvekitsch i fomr av planscher, vykort, flasköppnare, kylskåpsmagneter med mera.

På återseende, Il Papa, vi möts snart igen.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vilka fantastiska guider det verkar finnas i Rom! Men å andra sidan kanske alla blir dramatiska i nekropolen under Petruskyrkan, I know I would.. Inga spöken el dyl?

Anonym sa...

Inga spöken, änglar eller någonting alls faktiskt. Inte ens en uppenbarelse eller frälsning. Jag var sjukt pepp och hade gärna sällat mig till Jesuitskaran bara jag hade blivit lite upplyst men inte fan blev jag renad, upplyft, sorgelös eller hel. Jag blev törstig.
Ska de locka över mig får de allt jobba lite bättre.